HOFORS HERRGÅRD

Herrgården i Hofors

Länk till Inkomster och utgifter för Brukspatron Eriksson

f.d trädgårdsarbetarbostad 2001
F.d. trädgårdsarbetarbostad vid Värna 2001

Disponent bostaden Lissgården
Disponent bostaden Lissgården

Lissgården
Lissgården med annan trädgård

Länk till sammandrag av Trädgårdsmästare Sjöbergs kassa-räkning

Parkanläggningarna
På en ritning från 1794 kan man se hur trädgården såg ut och hur den omplanerades med nya anläggningar på den södra sidan. Före 1794 låg trädgården enbart på den norra sidan och var barockinspirerad med symmetriskt anlagda gångar och träd i raka linjer. Barockens stilideal uppstod i Frankrike på 1600-talet.

Men den nya herrgårdsbyggnaden som uppfördes 1802 fick troligen ingen ny trädgård förrän på 1820-talet. Trädgården anlades på herrgårdens södra sida och efter det nya engelskt-romantiska stilideal som blev populärt på bruksherrgårdarna i Gästrikland. Nu ville man efterlikna naturen med slingrande gångar, buskage och träd i grupper.

Kring 1850-60 gjordes parken om igen. Träd planterades i rad på södra sidan och en springbrunn anlades. Vid den intill liggande stallmästarbostaden Lugnet, som en period var brukskontor, odlades bär och grönsaker. Sekelskiftet 1900 anställdes Hedvig Ulfsparre som husfru på herrgården och troligen bidrog hon till att fler träd planterades, snirkliga rabatter anlades och terrasserna utsmyckades med blommor.

På 1950-talet anlitades den mycket kända landskapsarkitekten Sven Hermelin för att utforma blomsterrabatter i herrgårdens närhet. Det är troligt att han även utformade fler busk- och trädplanteringar inom parkområdet, som har gott om växtmaterial typiska för 50-talets trädgårdskonst. Idag anlitas ett privat företag för skötseln av parken.

(Källa: Andrea Gleerup "Bruksparken vid H. Herrgård")

Bruksträdgård och växthus
Mycket lite historisk information om odlingar, på den tiden så viktig verksamhet, finns bevarade. På 1750- talet fanns ett orangeri vid herrgården och en humlegård anlades. Nära herrgården, ungefär där SKF huvudkontor finns idag, fanns en stor fruktträdgård med äppelträd och bärbuskar. Där fanns också en jordkällare, ett hönshus, ett stort potatis och grönsaksland. Skolbarn låg här på knä och rensade ogräs under somrarna, långt in på 1900-talet. Då och då fick man även plocka upp någon grönsak för att leverera vid grovkökets dörr. Växthusen var byggda i slutet av 1800-talet och anläggningen fungerade som en del i Brukshushållningen. Man levererade råvaror till herrgården och kontorspersonalens matsal.

Efter sekelskiftet 1900 växer antalet tjänstemän vid bruket och fina villor byggs i området vid Hammardammen. Öster ut i Värnabackarna finns fler pampiga tjänstemannabostäder med överdådigt anlagda trädgårdar. Trädgårdsmästaren vid herrgården och hans personal på ca 15 "trädgårdsarbetare och arbeterskor" ansvarade för och drev upp plantor till många av dessa. När Brukshotellet byggdes 1916 levererades dit. Man planterade prydnadsväxter och blommor i urnor och lådor som placerades ut vid kontor och även ute i samhället innan kommunen bildas 1925.

(Se länk Blomförteckning 1911 och Trädgårdensräkning 1922)

 

Växthusen och odlingarna fungerade även som handelsträdgård då man drev upp trädgårdsprodukter för försäljning till privatpersoner. Verksamheten betecknades "Hofors-trädgården" och var troligen en angelägenhet för brukspatron Per Eriksson snarare än Hofors Bruks AB. Ansvarig för verksamheten under 1920-talet var trädgårdsmästare Erik Sjöberg. Efter Erikssons död 1928 övertogs ansvaret för trädgården av SKF.

Den siste trädgårdsmästaren Frick, hade vinrankor och ett apelsinträd när anläggningen var i drift på 1960-talet. Under 1970-talet revs växthusen och SKFs parker sköttes sedan från det gamla gjuteriet. Se även artikel om SKF trädgården.

[Orangeri: Övervintringshus för exotiska sydländska, vintergröna plantor och träd. Såna var populära att samla på för herrskapsfolk och hörde till den franska barock-trädgårdsstilen. Dessa växte ofta i baljor och krukor som flyttades ut i parken på sommaren.]