EGNA HEM

Egna hem, Robertsholm 1949
Egna hem, Robertsholm 1949

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Radhusträdgårdar, Furuvägen Västerhöjden
Radhusträdgårdar, Furuvägen Väster Höjden

Born
Born

Silverdalen 1966
Silverdalen 1966

 

 

 

Smålandsgatan
Smålandsgatan

Smålandsgatan 28
Smålandsgatan 28

ritning 1955
1955

Komposthäck och drivbänk
Komposthäck och drivbänk

Åsgatan 17
Åsgatan 17

ritning Åsgatan 17, 1939
Åsgatan 17, 1939
Länk till förstoring

ritning Åsgatan 17, idag
Åsgatan 17 idag
Länk till förstoring

S.Stigeberg och äppelträd
S. Stigeberg och äppelträd

 

Nyplanterad kastanj invid stubbe
Nyplanterad kastanj invid urspungsträdets stubbe

 

 

ritning, Born 1935
Born 1935

 

Länk till verksamhetsberättelse 1944

 

EGNA HEM
Egnahemsrörelsen, en landsbygdspolitisk strömning vid förra sekelskiftet, kom att få stor betydelse för arbetarklassens möjligheter att köpa eller bygga egen bostad med tillhörande tomtmark. Från makthavarnas sida ville man motverka emigration och inflyttning till städerna. Lantarbetarna och mindre bemedlade familjer fick bättre bostäder och möjlighet till ett hälsosammare liv.

En statlig egnahemsfond inrättades 1904. Där kunde man få låna pengar för att köpa ett litet jordbruk eller bostad på landet. 1908 utvidgades verksamheten till att gälla lån för byggande av egna hem i städerna. Områdena planerades mer eller mindre i detalj och ofta fanns mönsterplaner för hur husen skulle se ut och ibland även för trädgårdarna. För större enhetliga områden skulle alla ha likadana staket eller häckar och ibland planterades samma sorts träd längs en gata. Mönsterplaner för trädgårdar publicerades även i tidsskrifter och i en mängd nya böcker som vände sig till egnahemsodlare. Dessa var författade av länsträdgårdsmästare, trädgårdskonsulenter och lärare vid trädgårdsskolorna. De som bodde i de nya områdena organiserade sig i trädgårdsföreningar eller områdesföreningar som organiserade en rad olika sociala aktiviteter. 1936 bildas t.ex. Hofors Yttre Fruktodlarförening. Tillsammans med en mängd nya utgåvor inom trädgårdslitteraturen kom också böcker om syltning, saftning och konservering.

Bruket blir kommun
Till 1925, när Hofors Kommun bildas, var Hofors industrisamhälle en del av Torsåkers socken. Vid denna tid äger SKF-industrin ett antal egnahemsfastigheter och andra bostäder, gator, avlopps- och vattenledningssystem samt eldistributionsnätet. Under depressionen i slutet av 20-talet anläggs avlopps- och vattenledningar i Yttre Hofors. Detta görs i statskommunal regi som en arbetslöshetsåtgärd. Under 30-talet byggs många nya egnahem och flera områden får själva ansvara för gator, vatten, avlopp och eldistribution. Men kommunen övertar också alltmer ansvar för samhället. På 30-talet märks statens och fackets intresse för bostadsfrågan särskilt i underlättandet av egnahemsverksamhet för barnrika familjer.

Egnahemsträdgården
Egnahemsträdgårdarna var i första hand nyttiga. För familjerna gav husbehovsodlingen ett stort tillskott till hushållets ekonomi. De flesta arbetarna kom från landet och var vana att odla. De äldsta områdena anlades där det fanns god jord och trädgårdarna planerades med hänsyn till odlingen. Tomterna delades åter in i renässansens rätvinkliga kvarter med fruktträd eller bärbuskar i kanterna och potatis och grönsakslandet i mitten. En av förespråkarna var Rudolf Abelin som gav ut böcker i ämnet. Självhushållningen var viktig och slingrande gångar och oregelbundna planteringsytor fördömdes. Mellan kökslanden går istället raka grusgångar och närmast huset ligger en grusplan. Även om nyttan är viktigast saknas inte prydnadsväxter. Blomrabatter läggs vid husväggen eller i kanten av de närmaste kvarteren. Ett litet prydnadskvarter med gräsmatta och ett par blommande träd placeras ofta mot gatan. Denna del var inte avsedd att vistas i utan att betraktas inifrån eller av de förbipasserande. Trädgårdarna var också en plats för umgänge, i synnerhet för hemarbetande kvinnor, och lekplats för barn. Syrenbersåer och verandor med klängväxter var vanligt. Nästan alla hade flaggstång men andra dekorationer som solur, snäckor och stenkantade rabatter var sällsynta i början. Trädgårdsmöblerna var oftast av trä och vitmålade men möbler av knotiga grenar förekom också. (Flinck)

Gräsmatteträdgårdar
Under 1930-40-talet utvecklas ett nytt ideal som vill förenkla och förbättra utformningen av boendemiljön; funktionalismen. Sol, luft och hygien skall göra människorna lyckligare och den romantiska trädgården som krävde mycket arbete förkastas. Dessutom släppte den inte in tillräckligt med ljus. Allt skall istället vara ändamålsenligt och lättskött. I de trädgårdar som anläggs får gräsmattan en central roll. Man vill ha en öppen yta med få träd, buskar och planteringar. Matvaror, frukt och grönsaker införskaffas lätt i den lokal livsmedelsbutiken efter dagens allt mer tidskrävande lönearbete. Odlingen av köksväxter för självhushållning fick dock ett uppsving under andra världskriget. Detta med viss hjälp av statspropaganda. Under kriget hade många också kaniner i sina trädgårdar- för köttets skull.

Det finns två dominerande typer av egnahemsområden i Hofors.

  • Den ena typen återfinns i Nedre och Yttre/Övre Hofors. Dessa har planlagts från början och för kontinuerlig utbyggnad. Glest bebyggda och obebyggda tomter ger luft och rymd . Hus från olika tider där färg, form & material skapar variation.
  • Den andra typen finns bl. a. i delar av Born, Lillån och Silverdalen. Dessa områden har planlagts och byggts etappvis och fått många identiskt lika huskroppar. Tätheten ger heller inte vegetationen möjlighet att komplettera bebyggelsen på ett harmoniskt sätt.

Born
Vid utbyggnaden av Bornområdet på 40- 50 talet upplevde många att det pågick en tävling om vem som anlade den finaste trädgården med blommor, gräsmattor och häckar. Detta var krävande men man kände sig ändå tvungna att fortsätta och resultatet vart att det var väldigt fint i Born vid den tiden.

Paketlösning
På 60-talet var kommunens trädgårdsarbetare Bo Bergström behjälplig när bekanta byggde monteringsfärdiga hus i områden som Silverdalen. Husen kom med färdiga planer även för tomten. På små tomter var utmärkt för många träd och buskar med bara några meter emellan. Detta gjorde att familjer med barn ville ha hjälp med en ny lösning för att få plats för badminton, fotboll och andra aktiviteter. Rabatter, buskar och träd flyttades resolut ut mot kanterna för att lämna friare ytor.

Grönavågen
På 1970-talet vaknade intresset för vår miljö och trädgården fick ett uppsving, men under 1980-talet då både man och hustru arbetar heltid fick trädgården åter göras lättskött. Nittonhundranittiotalet innebar dock ett rejält uppsving för trädgårdskulturen på bredfront med en tydlig tendens mot den estetiska prydnadsträdgården.

Exempel på egnahems områden:
ca1870-1920 Yttre Hofors
1900-1920 Centrum
1920- Born, Robertsholm
1930- Nedre Hofors, Lillån och Standarn.
1940- Björkhagen och Bönhusberget.
1950- Silverdalen.


SMÅLANDSGATAN 28
Uppgiftslämnare: Lars Åkerlund

Huset byggdes av Erik Danielsson 1936 och på Länsträdgårdsmästaren ritning från -37 kan man se hur tomten planerades. Bland annat finns ett stort köksland och ett naturligt parkområde. Ägarna fick senare pris, troligen av den lokala trädgårdsföreningen, för den vackraste eller mest välskötta trädgården. De nya ägarna som tillträdde 1974 tog ner flera stora träd och tog bort en häck. Ett garage byggdes och äppelträden utsattes för en kraftig beskärning. Nuvarande ägaren tillträdde 1987.

Växtförteckningen till denna gård kan jämföras med den för Åsgatan 17 från året efter. Bl.a. kan man se att då föreslås inga ormbunkar eller pyramidalmar.

  1. Blommor, helst rosor, Ellen Poulsen, två rader.
  2. Blommor, röd och skär Phlox hybrida, kantos Campanula.
  3. Blommor, 1 åriga, Petunior, Gladiolus, Gaillardia och kant av Lobelia.
  4. Klätterväxter vid verandans pelare: södra sidan Vildvin, norra Kaprifol =4st.
  5. Samformade Syréner, Lemonie, 2st.
  6. Låg häck, Berberis thunbergii, 6 pr.met. (klippes ej)
  7. Ormbunkar, tages från skogsmark.
  8. Pyramid almar, två st (klippes årligen)
  9. Prydnadsträd, Solix elegantissima, stamform.
  10. Äppelträd, Cox pomona (vinterfrukt), 1st.
  11. " , Oranie (höstfrukt) 1st.
  12. " , P.J. Bergius (sommarfrukt) 1st.
  13. " , Transparante Blanche ( " ) 1st.
  14. Bärbuskar, vinbär och krusbär.
  15. Hallonplantor, förut planterade.
  16. Prydnadsbuskar, Hydrangea panienlota grandiflora, 3st.
  17. " , Forsytia suspensia, 2st.
  18. " , Gullregn, 2st.
  19. " , vanlig Syrén, 2st.
  20. " , Syringa reflexa (en art syrén) 1st.
  21. " , Spirea arguta, 4st.
  22. stig av cementplattor i storlek 40x50cm lagda i jämnhöjd med gräsmattans ytnivå och med 10cm gräsfogar mellan varje platta.
  23. Spaljeplommonträd, Czon, samt öppen jord för tomater o.d. (vid tomatodling bör jorden utbytas vart annat år.)

Vid planeringen av gräsmattorna skall tillses att jämna vackra ytor erhållas. Som gräsfrö kan användas 85% timotej, 5% vitklöver, 5% krypven och 5% ängsgröe. Inom parkområdet kan planteras körsbärsträd, lövträd m.m.

Hofors den 27 aug. 1937
Rickard Karlsson, Länsträdgårdsmästare
Hushållningssällskapet, Gävle

 

 

 

 

 

 


ÅSGATAN 17, STANDAREN
Fagersta 13:39, kv. Saxen. Uppgiftslämnare: Sten Stigeberg

Egnahems bostad byggd 1937-38 av Hjalmar Danielsson, Plåtslagare.
1967 var Helge Andersson ägare och ansökte om att få bygga ett garage på tomten.
Nuvarande ägaren tillträdde 1974 och har kvar planritningen för trädgården.

Planritning för trädgårdsanläggning hos
Plåtslagare Hjalmar Danielsson, Standarn, Hofors, Gävleborgslän.
Upprättad den 30 augusti 1938 av Rickard Karlsson, Länsträdgårdsmästare,
Hushållningssällskapet, Gävle.

Nummerförklaring till ovanstående planritning: (Otydbar text markeras med ….?)

  1. = rosor, två rader, av sorterna Gruss an Drachen Rosa och Else Poulsen, varannan och 35 cm avstånd mellan plantorna. Cirka 50 st á 70 öre.
  2. = rabatter för knölbegonior, två à tre rader och färger enligt eget önskemål. Som kantväxt är Lobelia utmärkt. Knölbegonierna planteras omkr. 8-10 juni varje år.
  3. = rabatter för fleråriga blommor, Plox hybr., Gaillartia, Campanula, Iris, Gypsophila (2-3st), Crysantemum, m.m.
  4. = list av storbladig Funkia, 4 pr. met. och en rad. Dessa växter kan köpas billigt från Fogelsta/ Fagersta? Trädgård, Julita?
  5. = stamträd av Salix elegantisima, 1 st. pris 5:- kr
  6. = låga prydnadsbuskar av Genista tinetoria, 5 st. " 1:- "
  7. = " Contineaster divericota, 5 st " 2:- "
  8. = ...?
  9. = mindre buske, sorten R…florid…?
  10. = list för diverse blommor samt ett spaljeträd, Plommon Czar, 1st " 6:- "
  11. = list för tomater, gurkor o.d. (jorden bör ombytas vart tredje skördeår)
  12. = prydnadsbuskar, parkrosor, sorten Grootendorst, 3st " 1:25:- "
  13. = körsbärsträd, skuggmorell, klarbär, On…y?, 3st " 3:50:- "
  14. = äppleträd, Transparante blanche och Gyllenkroksastrakan, 2st " 3:- "
  15. = " , Oranie 2st " 3:- "
  16. = " , P.J. Bergius och Charlamowsky 2st " 3:- "
  17. = " , Wealthy och Cox pomona 2st " 3:- "
  18. = päronträd, Esperens herre och Greve Moltke 2st " 3:- "
  19. = hallon plantor Asker 20st " 0:20:- "
  20. = bärbuskar, vinbär och krusbär, pris 75 öre pr vinbär, 1:25 för krusbär
  21. = område för jordgubbar, Abundance, avstånd 40 x 80 cm, pris 4:kr pr 100st
  22. = område för köksväxter, kan utvecklas till större område mellan fruktträden.
  23. = område, stenbundet, bör ordnas som stenparti med stig av släta stenar och bibehållande av befintliga lämpliga lövträdsbuskar. Växterna placeras beståndsvis.
  24. = ev. vattenbassin
  25. = s.k. blågran, Pieca pungns argeutea Koster pris 8:- kr
  26. = " , Abies concolor " 8:- "
  27. = " , Abis sibirica " 5:- "
  28. = björkar, får stå kvar, även andra inom detta område befintliga björkar bör få kvarstå, åtminstone de prydliga-

All plantering bör ske på våren, men planering, grävning och ev. gödsling bör vara utförd hösten förut. För planteringens riktiga utförande bör måhända erfaren person anlitas, och kan sådan erhållas efter hänvändelse till Hushållningsgillets Ordf. Anders Berglund, Hästbo, vilken har telefon. Denne plantör kan även biträda vid svårare arbeten under planeringen.

-Gräsmattorna skola omsorgsfullt avjämnas samt övergödslas med benmjöl, 5-6 kg pr kvm.
-Blomsterrabatterna, särskilt för rosor, skola ha ett något ler?-haltigt och starkt gödslat matjordsdjup om 60cm.
-Vattenbassängen ordnas sedan trädgården i övrigt är färdig.
- G…? ske på sådant sätt att behagliga ytor och erfoderliga sluttningar ernås.
Om växterna skola anskaffas genom undertecknad måste därom anhållas före den 1 april det år då växterna skola planteras.

Standarn den 30 aug. 1938
I tjänsten Rickard Karlsson, Hushållningssällskapet, Gävle ~


EN ARTIKEL FRÅN 1932
"Några synpunkter på Gästriklands nutida byggnadskultur"
utdrag ur artikel av Uno Åhrén publicerad i Svenska turistföreningens årsskrift 1932

En bild
En bild från Hofors egnahemsområde visar den demokratiska samhällsstrukturen av idag. Denna fullt modärna trädgårdsstad, anlagd för sig själv ett stycke från fabriken, disponentbostad o.s.v. betecknar arbetarens väg mot självständighet, större människovärde, större självkänsla. Detta i motsatts till brukens tidigare arbetarbostäder i anslutning till patronernas herrgårdar.

Om egnahemslån
Den stats understödda egnahemsverksamheten startade 1904 genom upprättandet av en egnahemsfond, där mellan 1905- 1930, utlånats 211 milj. kr. till 53.800 låntagare. Centralorganet är statens egnahemsstyrelse. Låneförmedlare äro Hushållningssällskapen genom sina egnahemsnämnder eller särskilt för ändamålet bildade egnahemsbolag eller föreningar. Gästriklands två största industrier har bildat sådana bolag, vilka år 1930 förmedlade 24, respektive 15 lån.

Om egnahemstanken
Egnahemstankens framgång beror säkerligen till stor del på psykologiska orsaker: den delvisa återgång till självhushållet som den innebär (det är vanligt att egnahemsbyggaren hjälper till att bygga sitt hus, och så har han sin egen trädgård med en ofta icke förkastlig avkastning av grönsaker) måste kännas som ett bevis på en ökad säkerhet och självbestämningsrätt för den förut rotlöse industriarbetaren.


YTTRE HOFORS FRUKTODLARFÖRENINGEN 1944- 1980
Exakt vad denna föreningen gjort framgår ej vid en överblick av sparade mötesprotokoll, men en stor del av verksamheten har handlat om besprutning av träd med olika bekämpningsmedel. Se kopian av verksamhetsberättelsen för startåret 1944.

Hur föreningen upphörde
Avskrift från dokument i Folkrörelsearkivet om "Yttre Hofors Fruktodlarförening" även kallad "Övre Hofors Fruktodlarförening."

Till Yttre Hofors Fruktodlarförening
V. Villagatan
Styrelsen

Då det meddelats mig- genom Joel Jonsson- att de penningmedel föreningen f.t. förfogar över ej är tillräckliga för tidigare föreslaget inköp av stege, föreslår undertecknad, att ovannämnda pengar efter styrelsebeslut överlämnas till något välgörande ändamål och att föreningen därefter upplöses.

Hofors 31 maj 1980
Albert Givell


OM EGNAHEMSLÅN  
Här nedan kan man se några exempel från verksamheten med egnahemslån i Gävleborgslän.

Ur HUSHÅLLNINGS SÄLLSKAPETS protokoll vid sammanträde med förvaltningsutskottet, Gefle 7 feb 1910
Ordförande: Brukspatron Per Eriksson
§ 3….Kungl. Majt. för år 1910 tilldelat H.S. statslån från egnahemslånefonden 165.000 att däraf utlämna egnahemslån med 150.000 för jordbrukslägenheter och med 15.000 för bostadslägenheter.

Ur H.S. Egnahemsnämnds uppgifter för år 1930
Utgifter för egnahemslån: 120st förmedlade
För jordbrukslägenheter: 220.000:-
För bostadslägenheter: 280.00:-

Egnahemsnämnden har utgifter för bl.a. en expedition med; sekreterare, skattmästare, jourhavande biträde, skrivbiträde, egnahemskonsulent och egnahemsombud….

Totala omsättningen för årets verksamhet är 772.780:-
Balansen Kapitalskuld till Staten/ Låntagarnas skuld är totalt summa 4.984.841:-

Ur H.S. Egnahemsnämnds uppgifter för år 1940
Verksamheten har begränsats med hälften och åtgärder har tagits för att med hänsyn till rådande oroliga tider det befunnits angeläget att H.S. Egnahemsnämnds säkerhet för lån…i händelse av krigsfara kunna lätt förflyttas till skyddad plats…